Bombskador på posthuset i Åbo

Skadorna på stenväggen på posthuset i Åbo är ett resultat av de sovjetiska flygbombningarna av Åbo den 29 januari 1940.

Posthuset hade byggts om till ett allmänt befolkningsskydd i samband med vinterkriget utbrott och 29 civila som sökt skydd blev dödade av de sovjetiska flygbombningarna 29 januari 1940, då dörrarna till skyddsrummet var låsta.

Finska krigsinvalidernas minnestavlan vid Karolinska sjukhusets gamla huvudentré

Minnestavlan finns uppsatt vid huvudentrén till Karolinska universitetssjukhusets gamla huvudbyggnad i Solna.

Under andra världskriget inrättades en kirurgavdelning för finska krigsskadade soldater och krigsinvalider vårdades här.

Texen på minnestavla lyder:

På detta sjukhus
vårdades skadade
soldater från Finska
krigen 1939-1945

Med tacksamhet
KRIGSINVALIDERNAS BRÖDRAFÖRBUND
i Finland

Flygvapnets minneshall i Stockholm

Minneshallen är inrymd i ämbetsbyggnaden som i folkmun kallas för Tre Vapen som ligger på Banérgatan 62 på Gärdet i Stockholm. Idag är det Försvarets Materielverk som huserar i byggnaden och för att få tillträde till minneshallen behöver du först anmäla dig i receptionen och legitimera dig, som civilist blev jag eskorterad av skyddsvakten in till minneshallen.

Det första som slår mig när jag steg in genom dörrarna till minneshallen är värdigheten och stillsamheten jämfört med det konstanta flödet av personal som trafikerar korridorerna utanför.

Minnestavlan flankeras av 6 stycken mäktiga tavlor (al fresco) målade av den svenske konstnären Einar Forseth som skildrar en ung flygares levnadsbana – från utbildning till dödsolycka och begravning.

Minnestavlan innehåller inskriptioner över alla som omkommit under utövande av flygtjänst i Försvarsmakten. Nästan 1000 namn finns inristade på minnestavlan.

Även de flygare som tjänstgjorde i F 19 och stupade under Vinterkriget finns upptagna på minnestavlan. Bland annat Åke Hildinger vars grav jag besökt och dokumenterat som finns i Norra Kapellets Columbarium på Norra Begravningsplatsen i Stockholm.


DC-3 79001 Hugin.

Precis innanför dörrarna till minneshallen finns en svart diabasplatta uppsatt på väggen till minne över besättningen på DC-3 79001 Hugin som sovjetiskt flyg sköt ner över Östersjön den 13 juni 1952. Inskriptionen lyder:

Minne och hedersbetygelse över besättningen på DC-3 79001 Hugin
Gösta Blad
Bengt Book
Ivar Svensson
Erik Carlsson
Einar Jonsson
Börge Nilsson
Alvar Älmeberg
Herbert Mattsson
Fallna över Östersjön 13 juni 1952
Försvarets Radioanstalt
Försvarsmakten

Initiativet till Flygvapnets minneshall togs av dåvarande flygvapenchefen Bengt Nordenskiöld i samband med uppförandet av ämbetsbyggnaden och inhyste ursprungligen armé-, marin- och flygstaberna.

J 8 Gloster Gladiator med registreringsnummer 278 finns bevarat vid Flygvapenmuseum i Linköping

F 19 Finland eller Svenska frivilligflottiljen i Finland, var ett svenskt frivilligförband som med statligt stöd bildade en flygflottilj som under vinterkriget svarade ensamt för luftförsvaret av hela norra Finland.

Man hade 12 stycken jaktflygplan av typen Gloster Gladiator (J 8), och 4 bombflygplan av typen Hawker Hart (B 4). Flygplanen hörde till det svenska flygvapnet men flög med finska beteckningar. De svenska frivilliga uppnådde åtta luftsegrar med sina Gladiatorflygplan under vinterkriget.

Beväpningen av J 8 Gloster Gladiator utgjordes av av fyra 8 mm kulspruta m/22, varav två var monterade i framkroppens sidopartier, synkroniserade med propellern, samt en kulspruta monterad under vardera vinge. Dessutom kunde den medföra fyra 12-kilos sprängbomber för lätta attackuppdrag.

Ett av dessa J 8 Gloster Gladiator med registreringsnummer 278 finns bevarat vid Flygvapenmuseum i Linköping.

Finlandsfrivillige Olof Palme d.ä.

Gravvårdsinventeringen har återigen tagit mig till Sigtuna och Olof Palmes gravplats. Jag gjorde redan år 2015 ett besök vid gravplatsen och kunde konstatera ett gravvården var i dåligt skick, man kunde nätt och jämt utläsa ’OLOF PALME’, övrig text på gravvården gick inte att utläsa längre.

Gravvården har under den tidiga våren (2018) restaurerats av släkten Palme lagom till 100-årsdagen av hans död som inträffade den 3 april 1918 vid stormningen av Tammerfors.

Olof Palme, född 21 september 1884 i Borgå, Finland, var en svensk historiker och organisatör av svenska frivilliginsatser i det finska inbördeskriget. Han var son till Sven Palme och finlandssvenska Hanna von Born, bror till Nils Palme och Gunnar Palme, gift med Ola Tenow, far till historikern Sven Ulric Palme och politikern Rutger Palme samt farbror till statsminister Olof Palme.

Inskriptionen på gravvården lyder:

FÖDD DEN 21 SEPTEMBER 1884
STUPADE VID STORMNINGEN AF TAMMERFORS DEN 3 APRIL 1918
SITT LIF ÄGNADE HAN HISTORISK
FORSKNING OCH STRÄFVAN FÖR
HÖGA MÅL
HAN FÖLL TILL BEFÄSTANDE AF
DE URÅLDRIGA BANDEN MELLAN
SVERIGE OCH FINLAND

Bilder på gravvården innan restaureringen.


Olof Palmes pappa går i sin son fotspår i Tammerfors

Palme stupade vid stormningen av Tammerfors den 3 april 1918 och hemfördes till Sigtuna i en svart kista som gravsattes på Mariakyrkans kyrkogård vid Sankt Olofs ruin.

Olof Palmes far, direktör Sven Palme berättar om sin resa till platsen där hans son stupade:

Så följde vi Brigadens marsch i tidigaste morgontimmarna den 3 april, vi gingo ned i grusgropen öster om kyrkogården, där Ausfeld med Brigaden avvaktade anfallsorder, och vi följde sedan den lilla truppens väg till den andra grusgropen. Väl erinrade vi oss därvid den goda och förtröstandsfulla, nästan glada stämning, som lär ha rått inom Brigaden inför den väntade striden. Vi arbetade oss upp ur den djupa gropen, och kommo upp på platån mellan sjukhuset till vänster och begravningsplatsen till höger. Rätt framför oss låg trädgårdsmästarebostället. Senhöstens vind svepte omkring oss, liksom den kalla vårmorgonens vind hade mött Brigaden några månader tidigare. Ett tunt snölager täckte nu som då marken. Det var samma bild, som hade mött Svenska brigaden, när den vid 6-tiden på morgonen med frejdigt mod stormade fram på det fält, där så många tappre män skulle drabbas av döden.
— Svenska brigaden 1932, sida. 52

 

Finlandsfrivillige Alf Helge Martin Engström

Finlandsfrivillige Eric Nordström

Finlandsfrivillige Gösta Georg Månsson

Född den 13 september 1897 i Södertälje, var bosatt i Stockholm och var kommunalarbetare till yrket.

Han sårades den 8 mars 1940 vid Märkäjärvi och avled av skadan den 31 mars. Jordfästning skedde den 14 april i Sandborgskrematoriet, Stockholm, och gravsättning ägde sedan rum på Skogskyrkogården. Gravens plats är kvarter 45E grav nummer: 2194.

Obs! Förbundet Svenska Finlandsfrivilligas minnesemblem har avlägsnats från gravvården. Gravrätten har återgått till kyrkogårdsförvaltningen. Risken finns att gravvården nu har avlägsnats. Jag utförde gravvårdsinventeringen av denna gravplats år 2015.

Finlandsfrivillige Åke Börje Magnus Bengtsson

Finlandsfrivillige Erik Vilhelm Eriksson