Idag har det gått 75 år sedan vinterkriget tog slut

Det blev aldrig någon segerparad för kamrat Stalin genom Helsingfors gator som hans generaler i inledningsskedet av vinterkriget hade lovat honom som en födelsedagspresent. Istället fick Stalin nöja sig med en tiondel av Finlands yta och hundratusentals stupade och skadade sovjetiska soldater.

För det stora flertalet svenskar är nog vinterkriget numera ett suddigt begrepp. Kanske har man sett någon bild av vitklädda soldater i någon skog. Kanske har någon artikel om svenska frivilliga flimrat förbi.
Carl Bildt, 2 februari 2015

Ett nationellt vinterkrigsminnesmärke på Kaserntorget i Helsingfors var tänkt att avtäckas den 13 mars 2015, då det gått 75 år sedan vinterkriget tog slut. Men planerna har nu ändrats och den kommer att avtäckas under jubileumsåret 2017 istället, då Finland firar 100 år av självständighet!

Det var Pekka Kauhanens förslag som vann tävlingen. Monumentet är en soldat i stål och heter ”Valon tuoja” (Ljusbringaren). Minnesmärket kommer bli 10 meter högt i rostfritt stål samt vara belyst för att synas när det är mörkt och kommer enligt beräkningar att kosta runt 1,35 miljoner euro. Se konceptbilderna nedan!

Bild: Undervisnings- och kulturministeriet i Finland
Bild: Undervisnings- och kulturministeriet i Finland

 

Bild: Undervisnings- och kulturministeriet i Finland
Bild: Undervisnings- och kulturministeriet i Finland

 

Uppmjukning av motti i Karelen, sommaren 1941

Ett radioreportage på svenska i YLE av redaktör L. H. von Willebrand under fortsättningskriget som befinner sig någonstans i Karelen nära fronten under sommaren 1941. I bakgrunden hörs det finska artilleriet som mjukar upp de sovjetiska försvarsställningarna som är instängda i en motti som håller på och nedkämpas av de finländska trupperna.

Lyssna!


Putin: Gränskorrigering bakom vinterkriget

Gränsen gick bara 20 km utanför Petersburg och den var ett tillräckligt stort hot för en fem miljoner stor stad.
– Vladimir Putin, mars 2013

Föreningen för ryska krigshistoriker fick besök av Ryssland president Vladimir Putin i mars 2013 där han gav sin syn på anledningarna till vinterkriget.

Enligt Putin inleddes vinterkriget eftersom Sovjetunionen behövde korrigera misstagen som gjordes 1917 när gränserna mellan den unga republiken Finland och Sovjetunionen fastställdes. Gränsen kom att gå endast 20 km från Sankt Petersburg (eller Leningrad, som staden hette fram till år 1991).

Detta var ett misstag som man efter samtal med Finland inte kunde lösa på fredlig väg, utan valde att inleda ett krig för att med vapenmakt justera gränsen och i slutändan erövra hela Finland.

Föreningen för ryska krigshistoriker föreslog för president Putin att det skapas en rad minnesmärken över de sovjetiska soldater som stupade i vinterkriget 1939-40.

Kortfilm – Allmänt skyddsrum samt flyglarm

Besökte Krigsmuseet i Helsingfors sommaren 2014. Spelade in en kortfilm av en av utställningarna. Detta är ett allmänt skyddsrum, en siren ljuder på hög ljudnivå (flyglarm) samt ljudet av explosioner fick rummet att skaka.

Molotovcocktail – ett svar på Molotovs brödkorgar

Molotovcocktailen har fått sitt namn efter Sovjetunionens utrikesminister Vjatjeslav Molotov, ett begrepp som myntades av finländska soldater då Molotov påstod att de klusterbomber Sovjet släppte över Finland under vinterkriget var matransoner ämnade till den nödställda civilbefolkningen. Man började kort därefter i Finland kalla de sovjetiska bomberna för ”Molotovs brödkorgar”.

De finländska soldaterna svarade senare på detta med att kalla sina improviserade bensinbomber för molotovcocktails. Dessa användes med god framgång i både vinterkriget och fortsättningskriget. Den finska brännflaskan innehöll en blandning av kaliumklorat, noulen och stenkolstjära. Tändningen skedde med hjälp av en svavelsyreampull i flaskhalsen.

Källor

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vjatjeslav_Molotov
http://sv.wikipedia.org/wiki/Molotovcocktail
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_vinterkriget

Februarirevolutionen startade i Ryssland den 8 mars 1917

Den 8 mars 1917 startade Februarirevolutionen som blev inledningen på den ryska revolutionen och innebar bland annat att tsar Nikolaj II abdikerade och en provisorisk regering bildades med liberaler och socialister.

Omkring 1500-2000 människor blev dödade eller allvarligt skadade. Revolutionen var till stor del ett resultat av det pågående första världskriget och ett missnöje med hur landet styrdes av tsarinnan Alexandra av Hessen och Nikolajs ministrar, som styrde i hans ställe medan han tog sig rollen som överbefälhavare.

Rysslands deltagande i kriget ansågs vara den huvudsakliga orsaken till de interna problem som landet genomlevde, och att tsaren själv associerades med kriget förvärrade hans situation ytterligare.

Källa: Wikipedia

Dagens bild: 8 mars 1940 – Buntladdning & Molotovcocktail!

Bild: SA-Kuva
Bild: SA-Kuva

Finsk buntladdning och brännflaska ”Molotovcocktail” med tändanordning. Observera att brännflaskan är av den tidiga modellen, med stormtändstickor fästa på utsidan av flaskan. I senare versioner ersattes tändanordningen av en svavelsyreampull i flaskhalsen. Bilden är tagen den 8 mars 1940 någonstans vid frontlinjen.

Föreningen Finska Krigsveteraner i Stockholm lägger ner verksamheten

Fick hem ett brev från föreningen Finska Krigsveteraner i Stockholm om att de nu har tagit beslutet att lägga ner föreningen. Medlemmarna kommer att överföras till Finlands Krigsveteranförbunds distrikt i Sverige som enskilda medlemmar.

Antalet veteraner som fortfarande är i livet fortsätter att minska för varje år som går. Därför behövs stödmedlemmar och yngre människor som är intresserade av att föra vidare veteranernas minnen och gärningar till efterföljande generationer så att vi inte glömmer bort vad som skedde under krigsåren 1939-1945 i Finland.

Du är väl medveten om att flera finska krigsveteranorganisationer finns representerade i Sverige. Bli medlem du också!

Ubåten Vesikko – en del av den finska utbåtsflottan under krigsåren

Vesikko är en kustundervattensbåt på 250 ton från andra världskriget. Ubåten sjösattes den 10 maj 1933 i Åbo vid Crichton-Vulcanvarvet. Det var den tyska staten som hade beställt den ursprungligen, men den finländska staten använde sin kontraktsenliga inlösningsrätt och tog ubåten i finsk tjänst hösten 1934.

Ubåten tjänstgjorde på patrulleringuppdrag och deltog i konvoj- och säkringsuppgifter huvudsakligen på Finska viken under krigsåren.

Enligt fredvillkoren i Paris 1947 förbjöds Finland att ha ubåtar.  Varvid alla finländska ubåtar, utom Vesikko, såldes till Belgien år 1953 för att huggas upp.

Vesikko flyttades till krigsmuseet år 1959 som museiubåt. Genom donationer och frivilligt arbete restaurerades Vesikko och öppnades som museum på den finländska marinens årsdag, den 9 juli 1973. Den är idag målad enligt målningsschemat från våren 1943 och är öppen för allmänheten på sin uppställningsplats på Sveaborg.