Minnessten över Svenska Finlandsfrivilliga 1939-44 utanför K 1 matsal

Denna minnessten var också den mest svårfunna av alla som jag har fotodokumenterat. Allt började med en kort mening på en finsk webbplats där man gjorde gällande att det i Stockholm skulle finnas en ”minnessten till minne av krigen i Finland.”

Efter faktainsamling via nätet kom jag inte mycket längre än att minnesstenen skulle finnas hos Livgardet.

Det var först efter att jag tog kontakt via Twitter med Erik Lagersten, dåvarande informationsdirektör vid den svenska försvarsmakten som bistod med hjälp att lokalisera den och göra det möjligt för mig att besöka Livgardets område (militära skyddsobjekt) på Lidingövägen 28, där minnesstenen är placerad utanför matsalen.

Texen på minnesstenen lyder:

FINLANDS SAK VAR VÅR 1939 – 1944

Detta stenblock ingick som ett pansarhinder i Salpalinjen, en försvarslinje som uppfördes med hjälp av den svenska frivilliga arbetskåren. Pansarhindret är ett minnesmärke över den svenska frivilliga krigsinsatsen i Finland 1939-1944.

Minnesmärket restes av Nordiska krigs- och FN-veteranförbundet 27.4.1995.


Jag vill rikta ett stort tack till personalen på Livgardet och speciellt Erik Lagersten, dåvarande informatörsdirektör vid försvarsmakten som hjälpte till med information, kontakter och gjorde mitt besök möjligt.

 

J 8 Gloster Gladiator med registreringsnummer 278 finns bevarat vid Flygvapenmuseum i Linköping

F 19 Finland eller Svenska frivilligflottiljen i Finland, var ett svenskt frivilligförband som med statligt stöd bildade en flygflottilj som under vinterkriget svarade ensamt för luftförsvaret av hela norra Finland.

Man hade 12 stycken jaktflygplan av typen Gloster Gladiator (J 8), och 4 bombflygplan av typen Hawker Hart (B 4). Flygplanen hörde till det svenska flygvapnet men flög med finska beteckningar. De svenska frivilliga uppnådde åtta luftsegrar med sina Gladiatorflygplan under vinterkriget.

Beväpningen av J 8 Gloster Gladiator utgjordes av av fyra 8 mm kulspruta m/22, varav två var monterade i framkroppens sidopartier, synkroniserade med propellern, samt en kulspruta monterad under vardera vinge. Dessutom kunde den medföra fyra 12-kilos sprängbomber för lätta attackuppdrag.

Ett av dessa J 8 Gloster Gladiator med registreringsnummer 278 finns bevarat vid Flygvapenmuseum i Linköping.

Finlandsfrivillige Olof Palme d.ä.

Gravvårdsinventeringen har återigen tagit mig till Sigtuna och Olof Palmes gravplats. Jag gjorde redan år 2015 ett besök vid gravplatsen och kunde konstatera ett gravvården var i dåligt skick, man kunde nätt och jämt utläsa ’OLOF PALME’, övrig text på gravvården gick inte att utläsa längre.

Gravvården har under den tidiga våren (2018) restaurerats av släkten Palme lagom till 100-årsdagen av hans död som inträffade den 3 april 1918 vid stormningen av Tammerfors.

Olof Palme, född 21 september 1884 i Borgå, Finland, var en svensk historiker och organisatör av svenska frivilliginsatser i det finska inbördeskriget. Han var son till Sven Palme och finlandssvenska Hanna von Born, bror till Nils Palme och Gunnar Palme, gift med Ola Tenow, far till historikern Sven Ulric Palme och politikern Rutger Palme samt farbror till statsminister Olof Palme.

Inskriptionen på gravvården lyder:

FÖDD DEN 21 SEPTEMBER 1884
STUPADE VID STORMNINGEN AF TAMMERFORS DEN 3 APRIL 1918
SITT LIF ÄGNADE HAN HISTORISK
FORSKNING OCH STRÄFVAN FÖR
HÖGA MÅL
HAN FÖLL TILL BEFÄSTANDE AF
DE URÅLDRIGA BANDEN MELLAN
SVERIGE OCH FINLAND

Bilder på gravvården innan restaureringen.


Olof Palmes pappa går i sin son fotspår i Tammerfors

Palme stupade vid stormningen av Tammerfors den 3 april 1918 och hemfördes till Sigtuna i en svart kista som gravsattes på Mariakyrkans kyrkogård vid Sankt Olofs ruin.

Olof Palmes far, direktör Sven Palme berättar om sin resa till platsen där hans son stupade:

Så följde vi Brigadens marsch i tidigaste morgontimmarna den 3 april, vi gingo ned i grusgropen öster om kyrkogården, där Ausfeld med Brigaden avvaktade anfallsorder, och vi följde sedan den lilla truppens väg till den andra grusgropen. Väl erinrade vi oss därvid den goda och förtröstandsfulla, nästan glada stämning, som lär ha rått inom Brigaden inför den väntade striden. Vi arbetade oss upp ur den djupa gropen, och kommo upp på platån mellan sjukhuset till vänster och begravningsplatsen till höger. Rätt framför oss låg trädgårdsmästarebostället. Senhöstens vind svepte omkring oss, liksom den kalla vårmorgonens vind hade mött Brigaden några månader tidigare. Ett tunt snölager täckte nu som då marken. Det var samma bild, som hade mött Svenska brigaden, när den vid 6-tiden på morgonen med frejdigt mod stormade fram på det fält, där så många tappre män skulle drabbas av döden.
— Svenska brigaden 1932, sida. 52

 

Finlandsfrivillige Alf Helge Martin Engström

Finlandsfrivillige Eric Nordström

Finlandsfrivillige Gösta Georg Månsson

Född den 13 september 1897 i Södertälje, var bosatt i Stockholm och var kommunalarbetare till yrket.

Han sårades den 8 mars 1940 vid Märkäjärvi och avled av skadan den 31 mars. Jordfästning skedde den 14 april i Sandborgskrematoriet, Stockholm, och gravsättning ägde sedan rum på Skogskyrkogården. Gravens plats är kvarter 45E grav nummer: 2194.

Obs! Förbundet Svenska Finlandsfrivilligas minnesemblem har avlägsnats från gravvården. Gravrätten har återgått till kyrkogårdsförvaltningen. Risken finns att gravvården nu har avlägsnats. Jag utförde gravvårdsinventeringen av denna gravplats år 2015.

Finlandsfrivillige Åke Börje Magnus Bengtsson

Finlandsfrivillige Erik Vilhelm Eriksson

Finlandsfrivillige Knut Helge Sundh

Finlandsfrivillige Erik Allan Andersson