Svenska Frivilligkåren (SFK) övertar på morgonkvisten den 28 februari 1940 ansvaret för frontavsnittet vid Märkäjärvi i Salla från de finlänska trupperna som lösgörs och överför till Karelska näset som är i desperat behov av förstärkningar.
Svenska Frivilligkårens organisation
Svenska frivilligkåren var organiserad i tre stridsgrupper (bataljoner) understödda av artilleri och pansarvärn. Varje bataljon bestod av tre skyttekompanier, ett jägarkompani, ett tungt kompani, ett artilleribatteri, en plogpluton samt underhållsförband. Även luftvärns-, ingenjörs- samt underhållsenheter ingick.
Vapen och utrustning hade huvudsakligen köpts in från den svenska armén. Kostnaden för att sätta upp och underhålla Svenska frivilligkåren under de sex månader den existerade betalades genom insamlingar från den svenska allmänheten och industrin. Den pensionerade generalen Ernst Linder utsågs till kårens chef. Linder hade varit frivillig i Finland under Frihetskriget 1918.
- I. stridsgruppen (Överstelöjtnant Magnus Dyrssen, kapten Carl Bonde, överstelöjtnant Carl-Oscar Agell)
- 1. skyttekompaniet
- 2. skyttekompaniet
- 3. skyttekompaniet
- 4. jägarkompaniet
- 5. tunga kompaniet
- 1. batteriet
- 1. plogplutonen
- 1. signalplutonen
- II. stridsgruppen (Överstelöjtnant Viking Tamm)
- 1. skyttekompaniet
- 2. skyttekompaniet
- 3. skyttekompaniet
- 4. jägarkompaniet
- 5. tunga kompaniet
- 2. batteriet
- 2. plogplutonen
- 2. signalplutonen
- III. stridsgruppen (Överstelöjtnant Martin Ekström)
- 1. skyttekompaniet
- 2. skyttekompaniet
- 3. skyttekompaniet
- 4. jägarkompaniet
- 5. tunga kompaniet
- 3. batteriet
- 3. plogplutonen
- 3. signalplutonen
- Övriga förband:
- 1. pansarvärnsplutonen
- 2. pansarvärnsplutonen
- Luftvärnskompaniet
- Ingenjörkompaniet
- 16. självständiga jägarkompaniet
- (17. självständiga jägarkompaniet)
- Intendenturkompaniet
- Vägkompaniet
- 1. bilkompaniet
- 2. bilkompaniet
- Anspannskompaniet
- 1. sjukvårdsplutonen
- 2. sjukvårdsplutonen
- Hästambulans
- Ambulans
- F 19
Källa: Wikipedia