Idag firas Estlands nationaldag!

Efter oktoberrevolutionen i Ryssland utropade Estland den 24 februari 1918 självständighet. Precis som i Finland blev självständigheten dyrköpt för den unga republiken, det som kom att kallas för det estniska frihetskriget pågick mellan 28 november 1918 – 3 januari 1920. Läs mer om det estniska frihetskriget här.

Den 2 februari 1920 slöts fredsfördraget i Dorpat (Tartu). Med det avsade sig Ryssland för evigt alla anspråk på Estland, erkände villkorslöst Republiken Estlands självständighet samt förpliktigade sig att betala de skador som genom kriget orsakats Republiken Estland. Samtidigt fixerades Estlands-Rysslands gräns.

I det estniska frihetskriget stupade 5.000 soldater på den estniska sidan. Motsvarande siffror på den ryska sidan är okända.

Som vi alla vet blev inte friheten långvarig för Estland. Under inledningen av andra världskriget år 1939 krävde Sovjetunionen flyg- och flottbaser på estniskt territorium. Den estniska statsledningen tvingades acceptera detta. Efter att sovjetiska trupper ockuperat hela Estland installerades en sovjetvänlig regering.

Mellan 1941 och 1944 ockuperades Estland av Tyskland tills det åter ockuperades och annekterades av Sovjetunionen 1944.

Estland deklarerade på nytt sin självständighet den 20 augusti 1991. Självständigheten erkändes av Sovjetunionen den 6 september 1991, men de sista ryska styrkorna lämnade landet först den 31 augusti 1994.

Traditionellt firar man med parader och konserter i Estland under nationaldagen. Bilder från militärparaden i Estland hittar du här.

Estnisk krigsfilm ”1944” har premiär

1944

I dagarna har den estniska krigsfilmen ”1944” haft premiär i Estland. Krigsfilmer, speciellt de som är producerade i något av våra östliga grannländer brukar inte får något större medialt utrymme i det svenska medielandskapet.

Filmens handling kretsar kring andra världskrigets slutskede och om slaget vid Sinimäed sommaren 1944 fram till den sovjetiska arméns ockupation av Estland i november.

Filmen får ingen svensk biopremiär, utan vi får helt enkelt vänta på att DVD:n blir tillgänglig att förhandsboka för oss här i Sverige.

På krigsskådeplatsen finns det ett minnesmärke över de stupade i slagen år 1944. Den har rests på backen vid Grenadjärskullen (Grenaderimägi). Läs mer hos den estniska turistbyråns officiella webbplats genom att klicka här.

Kortfilm – Mannerheimlinjens fältbefästa maskingevärsnäste

Besökte Krigsmuseet i Helsingfors sommaren 2014. Spelade in en kortfilm av en av utställningarna. Mannerheimlinjens fältbefästa maskingevärsnäste på näset i Januari 1940. Vapnet är det finländska maskingeväret Maxim M/32-33.

75 år sedan Flygvapnets första strid

Det är inte många som känner till att det svenska flygvapnet för 75 år sedan för första gången deltog i strid. Detta skedde den 12 januari 1940, mitt under det brinnande vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen.  Anders omkom när hans flygplan av modell Hawker Hart kolliderade med rotekamraten ovanför Märkäjärvi. Han blev Flygvapnets första stupade i strid.

Detta högtidlighölls med ceremonier vid flera plats, både i Finland och Sverige. Bland annat i Flygvapnets minneshall i Olkkavaara i Finland och på F 21 i Kallax den 12 januari 2015.