Sydsvenskans Ola Nilsson var med då marinens röjdykare sprängde en gammal sjömina från andra världskriget.
Finska desertörer i massgravar i Villmanstrand? Svar: Nej.
Enligt rykten dömde en hemlig krigsdomstol hundratals desertörer till döden i finska Villmanstrand under fortsättningskrigets slutskede.
Det finns dock många som är skeptiska till teorin om finska massgravar. Doktor Jukka Lindstedt, som forskat i de finländska dödsdomarna, säger att det inte finns några bevis på massavrättningar. Lindstedt betonar att alla bevis och allt arkivmaterial knappast kan ha förstörts.
2005 tog ryktena fart på nytt och en utgrävning genomfördes vid campingplatsen i Huhtiniemi i Villmanstrand som ligger nära den ryska gränsen under 2006 som pekats ut som platsen för massgravarna.
Ryktena visade sig inte vara helt tagna ur luften, man hittade nämligen 11 skelett. Man kunde ganska snabbt konstatera att de 11 skelett som hittades troligen är kvarlevor av ryska soldater. Man har bland annat hittat ortodoxa kors i graven, och de döda har begravts med armarna i kors över bröstet. Det tyder på att de begravdes redan under tiden före Finlands självständighet 1917.
Som kuriosa kan jag nämna att man redan 1971 hittades mänskliga kvarlevor i samma område. Enligt tidningen Etelä-Saimaa flyttades kvarlevorna till en begravningsplats, men det finns inga officiella dokument som bekräftar flyttningen av dessa kvarlevor och ingen undersökning verkar ha gjorts av kvarlevorna som hittades då för att ta reda på deras ursprung.
Förhoppningsvis kan vi nu lägga ryktena om de finska massgravarna i Villmanstrand som enligt rykten skulle innehålla kvarlevor efter hundratals skjutna finska desertörer i papperskorgen en gång för alla. Men som vi alla vet, rykten dör aldrig.
Källa:
http://www.hd.se/nyheter/utrikes/2006/10/28/ryskortodoxa-doda-i-finsk-massgrav/
http://svenska.yle.fi/artikel/2005/02/05/desertorgravar-soks-i-huhtiniemi
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10976221.ab
http://www.dn.se/nyheter/varlden/likfynd-i-ostra-finland-kan-vara-krigsfangar/
Kristidsmåltid – att tillreda en surrogatmåltid
I detta svenskspråkiga inslag från Yle avnjuter man en riktigt smaskig kristidsmåltid bestående av ärtbiffar, råstekt potatis och rödbeta. Man hade så få råvaror, så för att få variation på maten gjorde man intressanta nya maträtter. Man tog till vara på allt, t.ex. potatisskalen kunde man baka bröd av.
Smöret är något man kallade för ”sparsmör”, bestånde av en vetemjölsavredning med lite smör. Till måltiden i inslaget serverades också en pastej gjord på jäst, lök, paprika och lite ansjovisspad.
Måltidsdrycken bestod av kålrotssaft, en källa till c-vitamin. Av kålrotsmassan som blev över kunde man göra låda eller gröt av. Till dessert åt man morotskräm med potatismjöl och zaccharin som sötningsmedel tillsammans med mjölk.
Äkta kaffe var en bristvara och istället gjorde man kaffe av olika surrogat, maskrosrötter, ekollon eller varför inte av rostade rågkorn. Pepparkakan gjorde man enkelt genom att först kokades upp sirap av potatismjöl. Till detta tillsatte man endast vetemjöl och soda.
Mums!
Fana för Hangöbataljonen 1941
Fanan överlämnad från Förbundet Svenska Finlandsfrivilliga genom överste KG Berggren till Armémuseum i februari 1960. Fana för Hangöbataljonen i Finland 1941.
Källa:
Kvinnornas jaktplansinsamling i Göteborg 1940
Efter nyhetsrapporteringar om sovjetiska flygattacker mot den finska civilbefolkningen fick en grupp kvinnor i Göteborg att 1940 starta en insamlingsaktion för flygplansinköp till Finland.
Detta kom att kallas för ”Kvinnornas jaktplansinsamling i Göteborg” och kom att knytas en kort tid senare till Nationalinsamlingen för Finland som en särskilds fond, ”Jaktplansfonden”.
Kvinnokommittéer bildades runt om i landet för att sköta insamlingen och man annonserade flitigt i dagspressen. Totalt hade 7,7 miljoner kronor samlats in när freden kom den 13 mars 1940. Det insamlade beloppet hade räckt till inköp av ett trettiotal plan.
