Evakueringen av Rovaniemi 1944

Den 4 september 1944 tog fortsättningskriget slut och fred slöts mellan Finland och Sovjetunionen. Fredsvillkoren dikterade att Finland skulle köra ut de kvarvarande tyska trupperna ut ur landet och detta kom att leda till det så kallade Lapplandskriget.

Dessa bilder är tagna från järnvägsstationen i Rovaniemi den 17 september 1944, dit befolkningen från de mindre orterna hade evakuerats med sina tillhörigheter för vidare transport till södra delarna av Finland eller till Sverige via Haparanda.

De retirerande tyska trupperna förstörde hela Rovaniemi mellan 10-16 oktober 1944. Den 14 oktober sprängdes ett ammunitionståg som innehöll över 400 ton sprängmedel allt att döma av misstag och som en direkt följd av explosionen utplånades stora delar av Rovaniemi centrum. Samma dag sprängde tyskarna även flertal broar i området. Den 16 oktober retirerade tyskarna från Rovaniemi, då passade man på att bränna ner kyrkan i staden med hjälp av brännflaskor.

 

Boktips! ”Krigets barn” – krigstiden 1939–1945, sedd ur det finländska barnets perspektiv

Krigets barn är en arbetsbok om krigstiden 1939–1945, sedd ur det finländska barnets perspektiv. Materialhelheten består av två delar, I Finland och Till Sverige.

Dokument ur arkivet berättar om hur det var att vara barn under vinter- och fortsättningskriget. Skoluppsatser, fotografier, teckningar, brev, dagboksanteckningar, tidningsurklipp och andra dokument ger en djupare förståelse för den här tiden, för krigets vardag, barnförflyttningarna och mycket mer.

Finns för gratis nedladdning från Svenska litteratursällskapet i Finlands webbplats.

Jägarrörelsen 100 år! Detta firades i tyska Hohenlockstedt

I år har det gått 100 år sedan den militära utbildningen för unga finska frivilliga inleddes i Tyskland. Försvarsmakten i Finland deltog i jägarnas 100-årsfestligheter i garnisonsstaden Lockstedter Lager, i nuvarande Hohenlockstedt i Tyskland mellan 26.2.– 1.3.2015.

Ungefär 120 personer från Försvarsmakten deltog i resan. Armén ansvarade för förberedelserna och ställde för festligheterna upp en jägarfana, jägarnas traditionsfanor med hedersvakter samt en fanpluton bestående av beväringar från truppförband som runtom i Finland värnar om jägarnas traditioner.

I reseprogrammet ingick förutom huvudfesten även bland annat ett seminarium i historia, möjligheter att bekanta sig med Hohenlockstedts historia, en minnesmarsch, en konsert och kransnedläggning.

Krigsmuseet i Helsingfors – De ungerska frivilliga i vinterkriget

Bild: Krigsmuseet
Bild: Krigsmuseet

En ny specialutställning med titeln ”De ungerska frivilliga i vinterkriget” slog upp sina portar för allmänheten vid Krigsmuseet i Helsingfors den 13 mars 2015 och är ett samarbete mellan Krigsmuseet och Ungerska kultur- och vetenskapscentrumet och syftar till att lyfta fram människorna, deras berättelser och minnen. Utställningen pågår fram till årsskiftet 2015/2016.

Värt ett besök, speciellt om du kommer med Finlandsbåten, då museet endast ligger några hundra meter från hamnen!

Kung Carl XVI Gustaf och Finlands president besökte Krigsmuseet i Helsingfors

Sveriges konung Carl XVI Gustaf och Finlands president Sauli Niinistö gjorde ett besök på Krigsmuseet i Helsingfors den 4 mars 2015.

Gästerna bekantade sig med Vinterkriget-materialen i Krigsmuseet basutställning. I bilden ovan syns President Mauno Koivistos snabbeldsgevär från fortsättningskriget som är en del av basutställningen.

Under en oktobernatt år 1944 gömde Mannerheimriddaren Lauri Törni tillsammans med sin vapenunderofficer vapen i en bergsskreva i Eno i Norra Karelen. Nästan femtio år senare, när Mauno Koivisto var Finlands president, upptäcktes vapengömman, som bland annat innehöll det Degtjarjov-snabbeldsgevär som i Finland fick smeknamnet ”Emma” som Mauno Koivisto själv använde i fortsättningskriget.

Presidentens gevär kunde identifieras med 100% säkerhet med hjälp av resterna av en broderad näsduk som hittades i gevärskolven. På bilden syns resterna av Koivistos broderade näsduk, samt en rekonstruktion av broderierna, som identifierades av presidenten själv 1993.

© 2026 Juho Ojala | Krigsminnen.se