Armémuseums konservatorer jobbar på en Zelinski-Kummant gasmask från första världskriget.
Striden vid Mannamäki 1918
Till minne över de vitgardister som stupade under striderna i Mannamäki. Minnestavlan är uppsatt på väggen inne i själva utsiktstornet som utgör ett minnesmärke över striderna vid Mannamäki som uppfördes av skyddskåren på orten år 1938 i samband med att det hade gått 20 år sedan frihetskriget. Den renoverades av den lokala traditionsföreningen genom insamlade pengar och frivilligarbete under 2012/2013 och återinvigdes den 22 september 2013.
Bland namnen som är upptagna på minnestavlan finns två släktingar till mig. Två bröder som anmält sig som frivilliga på den vita sidan och blev tagna som krigsfångar av de röda under striderna på Mannamäki under kvällen den 23 mars 1918. Enligt ögonvittnesskildringar av överlevande vitgardister som lyckades fly från fångenskapen såg hur bröderna blev knivmördade av en av rödgardisternas befäl. Intervjun gjordes i slutet av 1980-talet och finns med i veteranboken/matrikeln från Pyhäntä som bröderna ursprungligen kom ifrån. På kyrkogården i Pyhäntä finns ett minnesmärke där deras namn finns med. Den ena brodern ligger också begravd i Pyhäntä vid minnesmärket som står vid hjältegravarna utanför kyrkan och den andra broderns kropp blev kvar i Hämeenkyrö där Mannamäki ligger.
Striden vid Mannanmäki utkämpades under frihetskriget i Finland mellan 14-24 mars 1918 mellan de röda och de vita. Det var en av de häftigaste striderna på landsbygden under kriget.
De vita sökte genomföra en inringning av Tammerfors, eventuellt slå fienden utanför staden. Därför föll det på Ernst Linders trupper att avancera från norr och väst mot Kyrofors fabrik byn. Där invecklade trupperna sig i strid med de röda i Järvenkylä byn, vid hög och kontrollerande Mannanmäki kullen och Nuutti lantgården under perioden mellan den 17 och 23 mars.
Mannerheims tal till Svenska Frivilligkåren 28.3.1940
Den 28 mars avtackade Finlands överbefälhavare, fältmarskalk Mannerheim, Svenska frivilligkåren vid Paikanselkä, strax intill den tidigare frontlinjen. Frivilligkårens III. stridsgrupp, som ännu inte var färdigorganiserad, avtackades samma eftermiddag på Kemi älvs is.
”Goddag, svenska kamrater!” [Fältmarskalk Mannerheim]
”Goddag, fältmarskalk!” [Svenska Frivilligkåren]
”Efter mer än hundra dagars hårda strider har Finland slutit fred. Enigt och redo till alla offer grep vårt folk till vapen för att värna sitt högsta goda: ära, frihet och västerländsk kultur. Nu har det sett sig tvunget, att till övermakten utlämna delar av ett älskat fosterland; dess byar och städer har bränts och ödelagts, men dess mod har ej kuvats och det står med högburet huvud i skyddet av sin armé, som blött i många strider, men som fiendens väldiga övermakt ej förmått besegra.
Frivilliga till Eder, vilka över land och hav ilat till vår hjälp, lämnande hem och fosterland, redo att offra Ert liv här på den finska drivan, vill jag i arméns och mitt eget namn uttala mitt varma tack. Edra stolta hjärtan har gjort Eder till våra vapenbröder i striden mot österns härar. Att av Er endast en del hann fram med i vapenleken, förringar ej värdet av Edert ädla uppsåt.
Jag hälsar Eder, svenskar, med vilka vi på många slagfält under sekler delat segrars ära, men också nederlagets bitterhet. Värdiga det svenska namnet har tusenden av Eder ställt sig vid vår sida. Att hjälpen för Sverige varit en hjärtesak, därom vittnar det bistånd i många former, som med öppen hand givits oss, kanske till och med på bekostnad av egen trygghet.
I denna tid, då våldet hotar den svagas frihet än värre än fordontima, trampande under tunga stövlar, frukterna av generationers arbete på kulturens och framåtskridandets fält, då de små nationernas existens är i fara, haver Ni alla bevisat, att det ännu finnes män, vilka sporras av ädla ideal och tron på livets högsta värden. Må det vapenbrödraskap vi här knutit vara ägnat att stärka samförståndet och varaktigt närma våra folk till varandra.
Finlands känslor av tacksamhet och aktning skola aldrig förblekna.”
”Gud bevare Finland!” [Överste Nordenswan]
”Gud bevare Finland!” [Svenska Frivilligkåren]
”Gud bevare Sverige!” [Fältmarskalk Mannerheim]
”Gud bevare Sverige!” [Svenska Frivilligkåren]
”Leve den Svenska Frivilligkåren och dess frejdade chef, Generalen av Kavalleriet Linder!” [Fältmarskalk Mannerheim]
”Hurra! Hurra! Hurra!” [Svenska Frivilligkåren]
Fosterlandet – en utställning om de finska krigsbarnen på Landsarkivet i Göteborg
Evakueringen av barn från Finland under andra världskriget är den största barnförflyttningen i historien. Uppemot 80 000 barn skickades till de nordiska grannländerna, en stor majoritet kom till Sverige. Landsarkivet presenterar nu, i samarbete med Göteborgs Stadsteater, en utställning där krigsbarnens historia kan följas i arkiven.
Dokument, fotografier, föremål och filmer berättar om barnens resa till Sverige, om deras föräldrar och släkt i Finland, och om fosterföräldrar och andra som engagerade sig för barnen i Sverige. I utställningen ingår även en nyinspelad film där två finska krigsbarn samtalar med två ungdomar som kom till Sverige från Afghanistan som ensamkommande för två och fem år sedan.
I samband med teaterföreställningen och utställningen arrangerar Göteborgs Stadsteater och Landsarkivet även föreläsningar på temat i Landsarkivets hörsal.
Utställningen har fri entré och pågår i Landsarkivets lokaler på Arkivgatan 9A i Göteborg under tiden 24 februari–31 augusti 2015.
För mer information, kontakta gärna:
Karl-Magnus Johansson
Arkivarie, Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg
Tel 010-476 78 81
karl-magnus.johansson@riksarkivet.se
Ann Waldeborn
Presskontakt, Göteborgs Stadsteater
Tel 070-269 53 01 ann.waldeborn@stadsteatern.goteborg.se
Ulrika Sonn
Marknadschef, Göteborgs Stadsteater
Tel 031- 708 7011 ulrika.sonn@stadsteatern.goteborg.se
”Mördare.” – pamflett om Gustaf Mannerheim inför dennes Stockholmsbesök 1919
Våren 1919 besökte Gustaf Mannerheim Stockholm i rollen som nybliven finländsk riksföreståndare. Hans besök var inte helt okontroversiell. Han sågs som en klassfiende av stora delar av den svenska arbetarklassen p.g.a sina insatser på den vita sidan under frihetskriget som just avslutats.
Utdrag ur pamfletten som kastades ut på gatorna i Stockholm inför hans besök:
Det finska proletariatets mördare och bödel, djävulen Mannerheim mottages som gäst /…/ detta blodiga vidunder, grymmare än det vildaste rovdjur – detta helvetets avskum, evigt förbannad av tusentals änkor och tjugofem tusen faderlösa barn…
Källa: Stockholmskällan